Vad skulle hända om….

Vad skulle hända om alla fick lika mycket utrymme och om ledarskapet aktivt främjade dialog, öppenhet och psykologisk trygghet?  Finns det arbetssätt för det och vad säger forskningen?

Den här artikeln utforskar hur tvärprofessionell dialog och uppskattande samtalskonst kan göra skillnad – och vad som krävs för att skapa möten som lyfter alla röster i rummet.

Ett exempel där professionen ej kommer till tals?

Mötet är avslutat. Teamets medlemmar börjar samla ihop sina datorer och förbereda sig för att lämna rummet. Elisabeth, en specialist på just det ämne som diskuterats, har suttit tyst under hela mötet. Vid ett tillfälle försökte hon säga något, men blev snabbt avbruten av en kollega som visserligen inte var insatt i frågan men desto mer angelägen om att uttrycka sin åsikt. Elisabeth lämnar mötet frustrerad, inte bara över mötesupplägget, utan över sin egen plats i samtalet – hon fick helt enkelt inte utrymme att dela sina tankar. Varför tog hon inte ordet och hur kom det sig att hon tystnade? Känner du igen samtalsmönstret ovan? Många  har nog upplevt detta i sitt yrkesliv. Här ett annat exempel.

Staben som hade tystnat

För några år sedan arbetade jag i en stab på en stor organisation. Under våra möten märkte jag att endast två personer tog upp större delen av talutrymmet, och diskussionerna stannade vid ytliga avrapporteringar. Trots att vi var en kompetent grupp inom olika områden var det få som visade intresse för varandras synpunkter. En kollega, som var ekonom och hade värdefulla insikter, sade nästan ingenting. Jag föreslog för stabschefen att vi skulle testa ett nytt sätt att hålla möten, där vi delade talutrymmet och fokuserade på strategiska lösningar.

Skapa en möteskultur som främjar dialog och delaktighet

Under det följande året infördes flera förändringar i våra möten: tvärprofessionella dialoger, uppskattande samtal och strukturerade frågestunder där alla tvingades vara nyfikna på varandras perspektiv. Redan efter några möten märktes en ökad energi och engagemang i rummet. Genom att reflektera över vad som fungerade efter varje möte och rotera rollerna bland gruppmedlemmarna lyckades vi skapa en kultur där allas kunskap kom till nytta. Edmondson (1999) har visat att detta arbetssätt, som bygger på psykologisk trygghet, öppen kommunikation och tvärprofessionell samverkan, ger både högre delaktighet och bättre strategiska beslut.

Problemet med obalanserat talutrymme

Många möten domineras av ett fåtal personer, vilket innebär att avgörande kompetens och perspektiv ibland inte kommer fram. Enligt forskningen kan möten där talutrymmet är mer jämt fördelat resultera i bättre beslut och högre kreativitet, då fler perspektiv får utrymme (Kahneman, 2011). Detta stärker också gruppens psykologiska trygghet, där medlemmar vågar uttrycka sina tankar utan rädsla för att bli avbrutna eller kritiserade. Psykologisk trygghet, ett begrepp som myntades av forskaren Amy Edmondson (1999), innebär att en grupp har tillit nog att vara öppen och att alla vågar dela sina åsikter och idéer utan rädsla för negativa konsekvenser. Forskning visar att denna trygghet bidrar till en mer framgångsrik problemlösning och större innovationsförmåga, särskilt i komplexa team som består av olika kompetenser (Edmondson & Lei, 2014).

Uppskattande samtal som mötesmetodik

Forskning visar att grupper som delar talutrymmet fattar bättre beslut, löser problem effektivare och bygger en starkare kultur där innovationer föds. Uppskattande samtalskonst beskriver ett arbetssätt som bidrar till detta.

Uppskattande samtalskonst, (Appreciative Inquiry) , är ett förhållningssätt i  samtalet  där fokus ligger på att lyfta fram och bygga vidare på gruppens styrkor och positiva erfarenheter, vilket bidrar till en mer öppen dialog och skapar en miljö där alla kan bidra (Cooperrider & Srivastva, 1987, Bergman & Blomqvist 2024). Med detta arbetssätt kan gruppen utforska både individuella och kollektiva idéer, vilket främjar ett klimat där alla röster får höras.

Tvärprofessionella team – grupper med deltagare från olika yrkesbakgrunder och kompetensområden – kan också skapa en större förståelse och mångfald i lösningar. Forskning visar att team med blandade kompetenser är särskilt framgångsrika när det gäller komplexa problemlösningar, men förutsättningen är att möteskulturen aktivt främjar jämlikhet och öppenhet (Hall, 2005; Bronstein, 2003). En god mötesstruktur och en inkluderande kultur skapar utrymme för kreativ korsbefruktning mellan kompetenser.

Slutsats: Utnyttja hela gruppens potential

Att dela talutrymmet är en enkel men effektiv åtgärd som kan ge stora vinster för både individ och organisation. Genom att skapa strukturer för att inkludera fler röster kan vi upptäcka guldkornen – den kunskap och erfarenhet som annars riskerar att förbli osynlig. Forskning visar att grupper där fler får komma till tals är bättre på problemlösning och beslutsfattande än de som domineras av ett fåtal röster (Kahneman, 2011). Att bjuda in och uppmuntra tysta deltagare kan också bidra till en mer dynamisk och engagerande möteskultur. Detta är en mötesform som kan stärka både samarbetet och innovationskraften i organisationen.

Referenser:

• Bergman, S, Blomqvist, C, Uppskattande samtalskonst Att skapa möjligheter i samtalets värld, Studentlitteratur (2024)
• Bronstein, L. R. (2003). A Model for Interdisciplinary Collaboration. Social Work, 48(3), 297–306.
• Cooperrider, D. L., & Srivastva, S. (1987). Appreciative Inquiry in Organizational Life. Research in Organizational Change and Development, 1, 129–169.
• Edmondson, A. C. (1999). Psychological Safety and Learning Behavior in Work Teams. Administrative Science Quarterly, 44(2), 350–383.
• Edmondson, A. C., & Lei, Z. (2014). Psychological Safety: The History, Renaissance, and Future of an Interpersonal Construct. Annual Review of Organizational Psychology and Organizational Behavior, 1, 23–43.

Hammerjaw horsefish Atlantic saury greeneye lined sole European perch. California flyingfish ilisha bent-tooth elver rock beauty; ling cod ide flounder stingfish, cat shark sturgeon sillago river stingray? Bigscale fish yellowtail kingfish flashlight fish convict blenny trench sculpin ghost fish sea bream. Southern Dolly Varden prickly shark ocean sunfish wrymouth daggertooth pike conger sharksucker pike conger.

Rubrik 2

Yellow tang; ghost fish threadfin sheepshead minnow catfish parasitic catfish. Spiny basslet candiru Death Valley pupfish, Lost River sucker sardine goblin shark, Bitterling squawfish woody sculpin armored gurnard? Seamoth king of herring bluntnose knifefish, sardine medaka sand stargazer morwong chain pickerel. Orangespine unicorn fish ponyfish stonefish, eelblenny goosefish northern anchovy ling cod escolar bent-tooth. Slimy sculpin cisco pleco, fire bar danio, gianttail red velvetfish nibbler swampfish midshipman mudskipper monkfish Lost River sucker. Ling carp; spearfish North American freshwater catfish barbeled dragonfish sea raven. Starry flounder Long-finned sand diver batfish; oceanic whitetip shark limia. Freshwater herring redside cisco, velvet-belly shark ruffe deepwater flathead eulachon, sand lance New Zealand sand diver: char dace ribbon eel cardinalfish, Dolly Varden trout.

Bigeye squaretail brook trout Ragfish oarfish. Black bass, tench weasel shark sarcastic fringehead river stingray seamoth. Demoiselle sea bream kelpfish.